Det finns bloggar och så finns det bloggar. Jag vet inte vilken typ av blogg som jag kommer att falla under. Eller jo, det vet jag. För att jag ska läsa en blogg krävs det innehåll med någon form av substans. Jag läser bara bloggar som ger mig information om sådant jag tycker är intressant. Fotboll är kul, så bloggar man om fotboll brukar jag läsa. Bloggar man om tulpaner och heminredning så läser jag den inte. Ni fattar grejen. Jag är ju rätt ointressant som person, så min blogg ska mest fokuseras på fotboll och inte på mig, tulpaner eller heminredning.

MEN!

För att ni ska veta vem det är som skriver så följer här en kort, lagom lång introduktion om vem jag är, så att vi sedan kan gå vidare för att prata om det som är kul: fotboll.

Jag heter Per Nylander och är ganska ung. Jag spelar fotboll i Assyriska BK i Göteborg men kommer ursprungligen från Trollhättan där jag har Skoftebyns IF som moderklubb. Dock fick jag aldrig chansen i a-laget trots, enligt mig, enastående insatser i Div 2 junior västra elit (referens Båten och Janus). Någon gång under gymnasietiden bytte jag över till FC Trollhättan, där sju av mina fotbollsår spenderades. En ganska lång tid. Och rolig. Men gjorde jag några avtryck? Nja. Eller ett par TTELA-artiklar om mina skador blev det allt. Jag måste ändå säga att det var sju värdefulla år med både serieseger och degradering. Lärorikt.

Mellan mina skadeperioder hann jag spela en del matcher, men till slut tröt motivationen och jag flyttade till Göteborg för att påbörja studierna på juristprogrammet. I samband med flytten skrev jag på för Assyriska BK. Ett helt fantastiskt lag att komma till. En glad och familjär klubb. Rekommenderas starkt. Första året höll på att bli en succé, men tyvärr, och åter tyvärr så föll vi på mållinjen i sista matchen. Det där med att bara ett lag går upp….Inte kul. Det är något för Karl-Erik Nilsson att ta upp på agendan.

Det blev ytterligare ett år i ABK, dock inte lika lyckat, innan jag skrev på för ärkerivalen Utsiktens BK. Nylander-effekten lät inte vänta, utan det blev serieseger direkt. Efter det var jag oerhört het på transfermarknaden, med både utländska och svenska klubbar som suktade efter min signatur. Valet var dock ganska självklart. Det blev återigen Assyriska BK där jag nu, fram till november(förlänger alltid bara med ett år, ifall jag någon gång gör en bra säsong och en storklubb vill ha mig) och säkert längre än så ska spela. Det beslutet är jag nöjd över. Jag ljuger förresten en del. Det märker ni nog nu. Eller inte med det sista, att jag är nöjd över att spela i ABK, för det är jag. Men det övriga. Det kan ni läsa som ni vill.

Så, nu var presentationen över och låt oss nu fokusera på det roliga.

Det är premiär på söndag, mot Dalstorps IF. Var ligger Dalstorp undrar ni nu? Det ligger 40 minuter öster om Borås. Information med substans.
Ny tränare, nytt spelsystem och nya spelare. Det är mycket som är nytt för i år, men jag har en känsla av att det kommer bli bra. ABK brukar vara i toppen, låt vara så i år med. Klubben fyller 30 år dessutom. Det ska firas. Jag hinner inte skriva något mer ingående om matchen idag. Det tar för lång tid. Återkommer antingen innan eller efter söndagens match med lite mer information om vilka vi i ABK är.

Gott snack!