Nu är det dags för mig att skriva mitt första inlägg för Rakt upp i krysset.

Jag vill belysa det ideella arbetet utanför fotbollsplanen, som är helt nödvändigt för att en fotbollsförening ska fungera, men som inte ger samma direkta återkoppling som arbetet på planen. Vi behöver också en tydligt game plan att hålla oss till, men när tränar vi? Hur ser vårt snack ut i halvlek och efter match? Vem är vår coach som ryter till när det behövs och som berömmer när det är välförtjänt? Hur firar vi när vi har vunnit?

Det är inte utan att jag är avundsjuk när jag står bredvid och lyssnar på en väl genomförd genomgång innan match för TBoIS Herr mot serieledarna Vara i fredags. En mycket stark känsla av gemenskap skapas med spelarna axel mot axel i soffan och coacherna som växeldrar i taktiksnacket. Alla vet vad som ska göras, alla litar på varandra och sin egen förmåga och det är fullt fokus på kommande 90 minuter när genomgången är klar. Jag kan bara föreställa mig känslan hos varje direkt delaktig person när hurraropen skallade i omklädningsrummet efter vinsten. Som Adde, en av våra tränare, skrev på Twitter; ”Fredagsmys med @tbisfotboll är fanimej top class! Tack grabbar!”

Vi som jobbar utanför planen är i allra högsta grad delaktiga i både med- och motgång då vi skapar förutsättningarna för och ramarna kring den verksamhet som bedrivs. Vi påverkar via värdegrunder, policies, rutiner, budgetar, årsmöten, styrelsebeslut och rekrytering. Vi planerar och genomför evenemang. Vi jobbar via mail, sms och den viktiga direktkontakten med ledare, spelare, funktionärer och anställda. Vi får dock inte den omedelbara återkopplingen med enorm glädje efter en vinst eller smärtsam besvikelse efter en förlust. För mig är ordförandeskapet inte höga berg och djupa dalar, mer ett konstant malande mot ett mål som man aldrig riktigt når fram till. När vi lyckats med något väntar genast nästa utmaning att ta tag i och åtminstone jag vilar aldrig riktigt i framgången.

Nu jobbar vi för fullt med förberedelserna inför Klassbollen, den fantastiska fotbollsfesten för elever från förskolan till årskurs 6. 364Syftet med Klassbollen är att bl a att skapa större kamratskap och gemenskap mellan elever, klasser och skolor och att visa att man kan åstadkomma något bra i en grupp när alla strävar mot ett och samma mål. Vi kommer att spela över 200 matcher på Torsbovallen lördag 28 maj och samtidigt spelas massor med matcher på STIP och Hallevi. När man stannar upp och tänker efter är detta enormt! I jämförelse spelas 51 matcher i sommarens fotbolls-EM om jag räknade rätt. 🙂 Vi lyckas ju med detta fina evenemang år efter år, men när vi är klara värker ryggen och fötterna och vi är för trötta för att komma på tanken att hurra. Nu är det dags att hjälpas åt att orka hurra i år!

Att skriva detta inlägg fick mig att reflektera över behovet att fira framgång även utanför planen. Jag hoppas att det kommer att påverka mitt beteende framöver. Om det får en enda av er att stanna upp, verkligen se och sedan uppmärksamma en insats utanför planen blir jag jätteglad!  

Vi hörs igen om en månad/Eva