Efter att jag bevittnat min sons lag (Sjuntorps 0809-lag) lite halvt orättvist förlora sin bortamatch på Torsbovallen bar det iväg till Nysätra IP och Skoftebyns damlag som tog emot Qvidings FIF.


Tänkte att jag kanske skulle starta en serie igen. Ungefär som Tommi Nymans ”Nedslaget”. Med risk för att det mest blir Skoftebyn, FCT eller Sjuntorps IF.
Men ändå. Tycker vi kör på. 🙂

Vi kallar den för: #Matchbilden!
Jag kollar alltså någon gó match.
Tar lite foto och kör en liten analys.
Ja, vi kör på det.  🙂


Nysätra IP!
Anlände i god tid och kunde med stolthet visa upp mitt guldkort i den temporära entrén.
Byggarbetsplatsen går inte att missa och man fick gå via planen för att lättast ta sig till kiosken.
Korven var igång, men jag fick vänta ungefär en kvart innan den var serveringsredo. Tog en kaffe medans jag väntade.

Träffade på Desirée Saad uppe på apberget och hon berättade lite om läget i laget och sig själv. Intressant. Det är ju även hon som sköter mycket av det digitala för damlaget.
Summan av samtalet var väl ändå att det just nu är många skadade eller halvskadade. Detta hämmar ju även det u-lag hon själv ska försöka gå via innan hon når 100% och A-laget.
Vanligast är knäproblem och jag kommer osökt in på ämnet plastgräs.

Ok, om det kanske inte var samma fysiska spel på min tid. Eller så var det det, men just knäskador känns som det ökat ganska drastiskt de senare åren.
Bara på rak arm, utan den minsta eftertanke kan jag komma på typ 10 namn i bara Skoftebyns IF.
Men ok, vi släpper det just nu. Någon slags längre granskning hade i alla fall varit bra intressant att läsa i ämnet knä och plastgräs.

Träffade också på domaren, men framförallt föräldern och fotbollsfantasten Agron Dinaj.
Skulle snart hem o ta hand om barnen, men passade på att ta en sväng till Nysätra först.

Inmarsch

Jag fick till slut min dubbelkorv och ställde mig tillrätta på kanten med min lilla kamera.
Smakstart för SIF när Mirjams långa spelvändning förvaltades på bästa sätt av Wester, då hennes inlägg petades in av motståndare i egen bur.

1-0 5′ – Självmål QFIF

Efter denna chockstart behöll SIF trots allt lugnet och kunde hålla upp spelet bra. Mirjam Bader som spelade ”lite på chans” pga skadekänning visade klass från sin vänsterkant allt som oftast där hon både vann boll och transporterade densamma säkert.
I slutfasen av halvleken kunde dock Qviding komma fram och både träffa stolpen i ett fint anfall som man trodde skulle resultera, samt träffa ribban på en fin frispark utifrån högerkanten. Allt detta utan att för den delen dominera. Det blåstes får halvtidsvila och man kände att det var behövligt för Sköftaspelarna som behövde samla sig lite.

Halvlek 2
Det ska inte bli så värst lång matchanalys, men jag missade straffsituationen (som dock finns på film på vår tidnings hemsida). Men är det som det sägs, att det var en filmning känns poängtappet i minut 82 ännu mer sur för hemmalaget som genom straffen blev kvitterade tidigt i andra.

1-1 49′ Straff

Efter detta fick jag plötsligt upp ögonen för en annan spelare. En spelare som då fick eld i baken och sprang oavbrutet resten av matchen. Det gick fort, det var hårda närkamper och det var offervilja.

Anna Larsson sätter 2-1 mellan benen på QFIFs målvakt i minut 57

Anna Larsson.
Sicken lirare. Hur har jag kunnat undgå henne tidigare? Henne kommer jag med glädje följa frampå. Helt klart matchens lirare enligt mig.
Hon offrade sig även i en duell med målvakten där hon hann före och skarvade precis utanför tyvärr. Hon blev då liggandes, men tog sig upp och fortsatte kampen på planen.
I samma fart, med samma kraft och med fortsatt fokus. Wow!

2-1 57′ Anna Larsson (Frispark Linn Hägg)

Andra halvleken bestod av några olika perioder för båda lagen. Chanser fanns för båda men till slut fick QFIF in en kvittering på en situation som egentligen inte var en målchans.
Ett långskott blev sådär lurigt dalande precis under ribban och Sara Olofsson i Sköftas kasse nådde inte.
*Pust* 🙁

2-2 82′

Slut.
Där och då var det helt klart två tappade poäng för Skoftebyn. Men ser man till hela matchen, chanserna och spelet tror jag ändå siffrorna visar rättvisa.
Kanske kan man ta med sig en hel del bra från matchen denna dag. För det kommer viktiga matcher framöver.
Hoppas på friska knän då, och en heltaggad trupp. Igen.

Några fler bilder från div.1-matchen:

Emma Eriksson

Anna Larsson

Mirjam Bader

Måljubel efter Anna Larssons 2-1

 

Tack för nu.
Hoppas jag kan besöka någon mer arena inom kort.
Tipsa eller önska gärna…  😉

info@raktuppikrysset.se