En match mer än halvvägs genom serien är gånget och mitt mål om att knipa så många startplatser som möjligt är fortfarande mitt mål. Oavsett om antalet startplatser = 0 pga den där dystra februarimatchen. Ca 5 minuter fick jag mot BK Spark och ca 45 minuter mot Upphärad borta som fick avsluta vår vårsäsong. Om jag ska summera min egna prestation över vårens alla matcher är väl det hyfsat enkelt. I Spark matchen kommer jag inte in i matchen alls kändes det som. Men det är lättare att spela 90 minuter än att göra någonting bra på 5, tycker jag. I Upphärad matchen så tycker jag att jag ändå lyckas åstadkomma vissa positiva saker. Sen kan man alltid se det med kritiska ögon och bedöma det som så att jag borde gjort 2 mål också, eller iallfall 1 mål och en assist till Pudding som hade kunnat styra in den i öppen bur men som så många förstod var jag hyfsat jag sugen på att testa själv. Pudding lyckades ändå slå sig in i Martin Ahlins ”Veckans Elva” på TTelabloggen så han behövde inte göra något mål. Hur som helst får skylla på att det är för lite matchminuter i benen än så länge.
Sista matchen på vårsäsongen blev alltså en utav toppkonkurrenterna, dom rödvita (Fina färger) Upphärads IS. Två snabba mål från Hjärtums sida och en utvisning för Upphärad efter en ful armbåge över örat på Viktor Johansson var väl det mest spännande den matchen hade att ge. Likt matchen mot BK Spark var det här ingen match vi tar med oss jättemycket ifrån. Trötta ben och huvuden inställda på semester alldeles för tidigt var det Hjärtum kunde bidra med. Vi sparar helt enkelt våra två sämre matcher till vårsäsongen. Vi kommer inte riktigt upp i varken press eller bolltempo.
Efter slutsignalen, på väg in till omklädningsrummet skådade jag ett gäng fotbollskonkurrenter från andra lag som hade kikat på matchen. Jag citerar det jag hörde:
”-Hur fan kan dom här leda serien, dom är f**king sämst!”
Jag håller delvis med, men bara delvis. Att det här var en utav våra sämsta matcher kan jag nog intyga men sånt händer alla lag. Någon gång under varje säsong åker alla lag på en plump. Och det är skönt att veta att även fast man presterar på sin lägsta nivå så hämtar man hem 3 viktiga poäng mot ett starkt Upphärad.
Om man ska ta och reflektera lite över matcherna som spelats i Trollhättesexan finner man inte jättemånga skrällar. Ja förutom Upphärads 6-1 förlust mot Hemsjö i mina ögon då Upphärad egentligen borde ligga högre upp i tabellen men mycket mer poäng än vad dom redan har. Så kanske får UIS ta på sig ”Årets skräll” i slutet av säsongen men än så länge är vi bara halvvägs.
Syrianska däremot, fortsätter dom på samma sätt så är jag riktigt imponerad. ”Årets prestation” står och väntar på dom isåfall. En mycket bättre mentalitet har dom visat upp än tidigare år, bra jobbat!
Händer inget drastiskt så är väl det inte många som utmanar BK Spark om ”årets jumbo”. Hur som helst är det lika många matcher kvar att spela så vad som helst kan hända.
Halvvägs genom serien så har Hjärtum i alla fall fått några utropstecken och samt något enstaka frågetecken.
! Marcus Algevi har utmärkt sig genom sina mål trots en del matcher missade, hade han haft skytteligan med alla spelade och utan lag som lämnat WO?
! Viktor Johansson är inte den samme som vi såg förra året. En utveckling som heter duga. Viktor har spelat i mittlåset, innermittfältet och även som striker där han har gjort 4 mål totalt. Årets A-lagsspelare är bara en halv säsong bort..?
! Pontus Johansson jobbar i det tysta och gör nog mest nytta av oss alla på planen.
! Martin Karlsson är i sitt livsform, trots sin ålder får man säga.
? Hannes Granlund väntar på att göra sitt första mål för Hjärtum. Varför då? (Glimt i ögat Hannes)
För min del började semestern idag och 4 veckor framåt hoppas jag det blir gott sommarväder. Efter semester börjar jag även på ett nytt jobb, spännande! Ska försöka hålla blogginläggen kommande så eran absintens efter inlägg stillas trots att det är sommaruppehåll för Hjärtums IS.
Vi hörs,
/Lucas