Denna Tisdagen fick jag ett sms av coach:
”Jag kan inte komma till träningen ikväll, har du lust att hålla i den? Du får fria händer men ett krav är minst en konditionsövning.” Verkar som min önskan om ett träningsuppdrag från förra blogginlägget hördes snabbare än vad jag kunde anat. Kom hem med iver och skissade ner ett par nya övningar. Satan va roligt det var, hoppas killarna tyckte likadant.
Visst ser det proffsigt ut?
Även denna vecka som så många andra har jag satt mig ner och pratat med en utav ”killarna” i laget och denna gång är det ingen mindre än den levande legendaren Martin Karlsson, vår mur mellan stolparna. Det här kommer nog vara den svåraste beskrivningen av en spelare jag kommer att göra. Det är inte för att han är våran superstjärna och glänser på planen utan för att han är en, ursäkta uttrycket Karlsson, gubbe som man har så mycket gott att berätta om. Det ska bli svårt att försöka få med så mycket som möjligt utan att skriva 10st A4-dokument.
Så var ska jag börja med att beskriva denna helt galet översköna gubbe? Ursäkta ordvalet igen men han är ju faktiskt våran goa gubbe i laget. På planen är Karlsson helt klart en spelare man märker om han inte är i startelvan. Han hörs på planen, han peppar laget och bidrar med sin rutin i omklädningsrummet. Med styrkor som positionsspel och tv-räddningar när han känner att kroppen tillåter gör detta honom till en viktig pjäs i vårt spelsystem. Han har ett ”jävla anamma” i sig som jag vet är en av våra svagheter i Hjärtum. Martin ”Ironman” Karlsson ger sig aldrig, det visade han i en av fjolsäsongens hemmamatcher. Karlsson gjorde ett ingripande som slutade illa. Resultatet blev sprickor och frakturer i ansiktet. Vad jag kommer ihåg så var det ögongloben och kindbenet som fick ta mest stryck. Operation väntade med plattor och skruvar. MEN denna karl genomför trotsallt matchen med cirka 15 minuter kvar och var uppe i krysset två gånger om med monsterräddningar. Imponerande eller hur? Eller behöver man bara vara lite smått galen tro?
Karlssons favoritsyssla på träningarna är ju även att försöka psyka ner oss andra utespelare på avslutsövningar. Men med en Per Grähs som lätt lunkar fram med ett flin som sträcker sig från det ena örat till det andra, passar in bollen i stolproten och sedan springer fnittrandes där ifrån tror jag egentligen bara att han psykar ner sig själv. Underbart att se hur som helst.
Med ett ständigt leende på läpparna är Karlsson en favorit hos många och grym på att tjöta igång snacket med både unga som äldre. Jag har även hört rykten om att han är en sorts form av publikfavorit, undra om det verkligen kan stämma? Han ställer jämt upp för klubben så mycket han hinner med och kan. Denna härliga karaktär kommer vara så oerhört saknad dagen då han väljer att ställa skorna på hyllan (om det nu någonsin kommer att ske). Dels för hans ”latjolajban” men också hans enorma givmildhet och omtänksamhet, han vill alltid alla väl. En sak är jag säker på, att berättelser om denne man och Hjärtumslegend kommer att återberättas och han kommer bli förevigad då hans namn kommer eka över Billerödsvallen. Martin Karlsson, du är en levande legend.
Hej Martin Karlsson!
Beskriv dig kortfattat som målvakt.
Mina styrkor ser jag som positionsspelet, förmågan att kunna läsa spelet hyfsat bra och att jag försöker alltid att höras. Luftspelet och fotbollsteknik kan bli bättre.
Vad har du för förhoppningar om klubben denna säsong?
Att vara med och slåss om en topp 3 placering. Kollar man på tidigare år så ligger vi i toppskiktet och med lite nyförvärv och utveckling på spelare så ska det bli intressant i år igen.
Vi mötte Halvorstorp senast vi spelade match. Vad ska vi ta med oss och vad tycker du vi borde jobba mer på?
Vi tar med oss inställningen vi hade, att gå hela vägen. Vi ska också ta med oss att vi kan stå upp mot ett, på pappret, bättre lag som kommer ifrån någon division högre. Disciplinen kan bli bättre, att hålla oss till vårat spelsystem och lita på det i 90 minuter.
På straffläggningen i samma match fick även du kliva fram till straffpunkten och avgöra straffdramat. Hur gick tankarna?
Martin (coach) frågade om jag ville lägga en straff och eftersom 6-7 gubbar redan slått utan att kunna avgöra så var ju någon tvungen att göra det. Historia skrev, mitt första för klubben efter 300+ matcher.
Du besitter ju en hel del mer rutin än resten av dina lagkamrater, några fler år på nacken om man säger så. Hur känns det att spela med ett gäng yngre män och vara, ursäkta uttrycket, ensam gubbe (förutom när coach spelar)?
Av den enkla anledning att jag tycker det är rolig att få kommer ner och tjöta lite. Sen är det bara fördel att träna med yngre, hungriga grabbar.
Då du varit i klubben i ex antal år från och till så har du även sett ett flertal olika karaktärer passerat och försvunnit men du bestått. Vad beror det på tror du?
Brinner för fotbollen och jag är onormalt seg. Så länge jag är hel och frisk kommer jag hålla på.
-Öh Lucas, får jag flika in med en fråga eller? /Viktor Johansson
-Ja visst, kör på!
-Anser du som jag att du blir bättre och bättre för varje år och din bästa säsong var i fjol?
Karlsson svarar: I fjol var min bästa säsong ja. Då jag tränar mindre o mindre, blir jag bara mer o mer sugen på matcherna!
Och om du fått chansen att ta tillbaka en av dessa karaktärer i deras unga dagar till det nuvarande laget, vem hade du valt och varför?
Jättesvår fråga, men Johan Sjöberg för han är en rolig gubbe också.
Till sist så går ryktena om att du är hyfsat duktig på att ”slänga lite käft” i omklädningsrummet. Har du några kommentarer på det?
Nej det tycker jag inte, slänger inte mer käft än någon annan. (Ett stort leende prydde Karlsson ansikte i samma mening)
Vem ser du som din största konkurent i det sammanhanget?
Det finns ingen motsvarighet.
Tack Karlsson, vi hörs!
/Lucas
